Sök
 
Anpassa textstorlek: A A A

2014-07-28 | v. 31
 

Sociala krav (CSR)

Företagens sociala ansvarstagande brukar ibland förkortas med CSR vilket i sin tur är en förkortning av engelskans Corporate Social Responsibility . Det sociala arbetet omfattar både organisationens interna arbete, samt det externa som sker i samverkan med leverantörsledet och samhället i övrigt.

Begreppet ”hållbar utveckling” handlar dock inte bara om en god miljö, utan växer fram i samspelet mellan tre av varandra ömsesidigt beroende delar – ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Det kan till exempel betyda att ekonomisk tillväxt inte får ske till priset av ett segregerat och ojämlikt samhälle och en förstörd miljö. Samhället bör i stället anpassas efter vad miljön och människors hälsa tål och där vi långsiktigt investerar i dessa resurser.(Källa:naturvårdsverket.se)

Hållbarhetsbegreppet täcker med andra ord in fler frågor än CSR-begreppet.

Vilka krav ställer lagstiftaren i Sverige idag på företagens CSR- arbete?

Det finns i dagsläget inga lagstiftade krav som täcker in hela CSR- området. Däremot finns det lagstiftning gällande organisationers ansvar inom arbetsmiljö- och miljöområdet.

Det finns också krav på att företag med miljöfarlig verksamhet ska beskriva sina aktiviteter inom miljöområdet i årsredovisningens förvaltningsberättelse. Givetvis finns det också krav på att organisationer med miljöfarlig verksamhet ska söka tillstånd för det.

Vilka krav ställer lagstiftarna inom EU och övriga världen?

Det finns idag inga EU-direktiv inom CSR-området. Däremot kommer de sociala och etiska frågorna in på områden där tidigare enbart miljöinformation har efterfrågats. Ett exempel är kriterier inom ramen för den offentliga upphandlingen. 

Enligt revisions- och managementkonsultföretaget KPMG kommer år 2015 de flesta västeuropeiska länderna, och USA, att införa obligatoriska rapporteringskrav baserade på GRIs (Global Reporting Initiative) riktlinjer. (Källa: Rundabordssamtal vid “Just means Integrated Reporting and Measuring Sustainability conference”, 25 mars 2011, London, UK).

Arbetar IT och telekomindustrin med sociala och etiska frågor inom sina underleverantörsled?

Ja, det sker både inom de olika företagen och gemensamt inom branschen. IT-branschen är en sektor som har en lång kedja av leverantörsled. För att åskådliggöra detta har vi samlat en del illustrationer. 

Illustrationer - levernatörsled inom IT. 

Inom leverantörsledet arbetar branschen med frågor som rör:

  • arbetsrätt
  • hälsa och säkerhet
  • miljö
  • ledningssystem
  • etik

Ett exempel på ett branschinitiativ i är ”Electronic Industry Citizenship Coalition” (EICC) där en gemensam s.k. uppförandekod arbetats fram och som används av vissa aktörer inom elektronikindustrin.

Är alla elektronikföretag med i EICC?

Nej, cirka 40 företag är medlemmar. Läs mer under eicc.info

Görs det uppföljningar på plats hos underleverantör runt om i världen?

Företag har ofta företagsinterna system för att följa upp arbetet inom hållbarhetsområdet .

Inom ramen för EICC finns det arbetssätt/metoder för att genomföra uppföljande revisioner. Läs mer på eicc.info.

Vilka arbetsrättsliga krav ställs idag på global nivå?

FNs fackorgan för arbetslivsfrågor ”International Labour Organization” (ILO) har utarbetat 200 konventioner inom det arbetsrättsliga området. Av dessa är åtta särskilt viktiga och kallas därför för ”kärnkonventioner”. Dessa kärnkonventioner utgör en s.k. miniminivå gällande arbetsrätt inom alla stater och för alla arbetstagare globalt sett.

Hur ställer sig branschen till ILOs kärnkonventioner?

ILOs åtta kärnkonventioner utgör ofta grunden, på samma sätt som FNs barnkonvention och konventionen om mänskliga rättigheter, vid utarbetande av s.k. uppförandekoder.

Vad är en konfliktmineral och används dessa i IT-och telekomprodukter?

En konfliktmineral är en mineral som bryts i ett område där det råder en väpnad konflikt vilket ofta innebär att brott därmed begås mot mänskliga rättigheter (se föregående fråga). Industrins närvaro i en dylik region kan medföra att industrin indirekt finansierar en fortsatt konflikt.

Ett aktuellt exempel på ett dylikt konfliktområde är de östra provinserna av Demokratiska Republiken Kongo. Här utvinns mineralen coltan. Ur coltan utvinns sedan metallen tantal. Vidare utvinns tenn ur mineralen kasserit och från wolframit utvinns wolfram. Tillsammans med guld kallas dessa (tantal, tenn och wolfram) idag metaller från konfliktmineraler. Alla dessa metaller används idag i små mängder i olika elektroniktillämpningar inom både IT- och telekomindustrin, vitvaru- och bilindustrin.

Hur agerar branschen gällande konfliktmineraler?

Branschen är i detta fall en s.k. uppströms-inköpare vilket innebär att material som köps in har producerats flera steg från de leverantörer som branschens aktörer har direkta avtal med.

Det är idag ett problem för branschen att det saknas tillräckligt bra information från leverantörsleden. Detta gör det svårt för företag att ställa relevanta krav.

Ett initiativ har dock tagits av EICC och GeSI (Global e-Sustainability Initiative) som har för avsikt att försöka klargöra var mineralerna som förekommer i IT- och telekomprodukter utvinns. Om det möjliggörs kan sedan det smältverk där mineralerna omvandlas till metaller identifieras. Tanken är sedan att - när tillräcklig bra data finns - kunna ställa krav på den eller de underleverantörer som levererar metallen. Läs mer under gesi.org.

I USA gäller from juli 2010 en lag (Dodd-Frank Wall Street Reform and Consumer Protection Act H.R. 4173, blev lag ” Public Law No: 111-203” - del 1502) där även utländska företag åläggs att redovisa huruvida konfliktmineraler har använts i deras produkter. Utvecklingen i USA påverkar hela den globala marknaden.

Finns det någon internationell standard för hur sociala och etiska frågor ska implementeras i ett företag?

Ja, det finns en vägledande standard, ISO 26 000, som publicerades år 2010. Det går däremot inte att certifiera en organisations arbete gentemot denna standard. 

Global Reporting Initiative (GRI- ett globalt ramverk för att redovisa och rapportera hållbarhetsinformation) publicerade år 2006 riktlinjer för organisationer som vill redovisa sitt hållbarhetsarbete. När GRI startade detta arbete under sent 1990-tal var många intressentgrupper med i arbetet vilket resulterade i riktlinjer som tar upp många skilda områden. GRI anser att riktlinjerna även ger stöd för vilka aktiviteter företag och organisationer kan genomföra för att stärka ekonomiska, sociala och miljörelaterade värden.

Global Compact (från år 2000) är en internationell uppförandekod initierad av FN där storföretag, arbetsrättsorganisationer och det övriga samhället samarbetar. Den inriktar sig på mänskliga rättigheter, miljö samt korruption och det innehåller 10 grundprinciper. Många uppförandekoder hos företag och organisationer hänvisar ofta till dessa grundprinciper.

SA 8000 är en internationell standard inom det sociala området, vilken företag kan certifiera sig mot. Den är tänkt att få företag och organisationer som använder den att väga in sociala och etiska konsekvenser av sina aktiviteter i företagens ledningssystem.

Finns det en svensk standard för att redovisa sociala krav och hållbarhetsarbete?

Nej, det finns det inte.

Däremot har Miljöstyrningsrådet tillsammans med Nordiska Ministerrådet, utarbetat ett webbaserat verktyg för hur man kan arbeta med socialt ansvarstagande inom offentlig och privat upphandling – den s.k. CSR-kompassen.

Vilka organisationer globalt sett arbetar med sociala och etiska frågor inom elektronikindustrin?

Good Electronics (International Network on Human Rights and Sustainability in Electronics)

Dessa är alla exempel på samarbeten mellan främst internationella företag. De omfattar olika aspekter av sociala och etiska frågor inom underleverantörsledet.

Fristående och icke-vinstdrivande organisationer som Center for Resarch on Multinational Corporations med flera engagerar sig också.

ILO har även publicerat artikeln ”the Digital Divide”. 

Efterfrågar marknaden information om sociala och etiska frågor vid köp av produkter?

Inom både offentlig upphandling, och upphandlingar gjorda av privata aktörer, börjar det nu efterfrågas information om socialt arbete och etiskt ansvarstagande. Se vidare under "Miljökrav i offentlig upphandling".

För närvarande (hösten 2011) är det svårt att visa ett samband mellan konsumenternas köpbeslut och tillgången till information om sociala och etiska frågor som rör produkten eller tillverkningen av den.

Finns sociala och etiska hänsyn i med i miljömärkningskriterier?

Ja,delvis. Dylika krav ingår sedan två år i TCOs senaste kriterier för miljömärkning av bl.a. bildskärmar och datorer. Inom EUs miljödirektorat diskuteras för närvarande (hösten 2011) om man kan införa sociala krav vid miljömärkning enligt EUs miljömärke – den s.k. EU-blomman.

Kan sociala och etiska krav tas med i offentlig upphandling?

Av EUs riktlinjer ’BuyingSocial’ framgår att sociala krav kan ställas som utförandekrav, s.k. särskilt kontraktsvillkor. Läs mer under europa.eu

Vilka krav ställer andra aktörer är just upphandlare och inköpare?

Dow Jones Sustainability Index är ett instrument som är ämnat att hjälpa investerare att beakta hållbarhetsfrågor vid val av företag att investera i.

Miljöorganisationer som Greepeace gör egna uppföljningar av IT- branschens utveckling inom miljöområdet, inom Greenpeace Guide to Greener Electronics. Denna omfattar inte sociala och etiska frågor.

Branschen välkomnar marknadskrav som möjliggör en konkurrensneutral jämförelse mellan olika företags arbete med CSR.


Uppdaterad   2014-05-16

Grön IT, Sturegatan 11, Box 555 45, 102 04 Stockholm | Tel: 08-762 69 00 | Fax: 08-762 69 48 | E-post  |  Om webbplatsen  |  In English  |  RSS