Information om varors innehåll av kemiska ämnen syftar till att skapa förutsättningar för riskminskning genom att alla produktions- och hanteringsled får tillräcklig information för att kunna bidra till utveckling av produkter i enlighet med miljöbalken och i linje med miljökvalitetsmålet ”giftfri miljö”. Tillverkare av produkter och tjänster är ansvariga för att möta all tillämplig lagstiftning. Beträffande produkter avses bland annat krav på produktens elektriska säkerhet, elektromagnetisk kompatibilitet (EMC), anslutning till telenätet, kemiskt innehåll m.m.

Hur har branschen arbetat, och arbetar, med att fasa ut farliga ämnen ur sina produkter?

Seden mitten av 90-talet har de flesta medlemsföretag slutat att använda flamskyddsmedel tillhörande familjerna PBB och PBDE – ämnen som EU sedan förbjöd 2006 via det sk RoHS-direktivet (läs mer under  Lagstiftning). Andra ämnen som branschen fasat ut är bly och kadmium i batterier, samt vissa klorparaffiner. Sedan 2010 pågår även en aktiv utfasning av kvicksilver i platta skärmar (både i bärbara datorer samt i TV-apparater). En del företag har även, av marknadsskäl, beslutat att minska sin användning av PVC i både produkter och förpackningsmaterial.

Varför byter man inte bara ut de ämnen som fortfarande kan anses som farliga för miljön?

När kemiska ämnen ska bytas ut eller ersättas krävs det stor försiktighet då det nya ämnet, substitutet, kanske bara är bristfälligt undersökt vad gäller dess miljöegenskaper. Att introducera nya ämnen kräver med andra ord omfattande utredningar. Vidare måste substitutens tekniska egenskaper vara minst lika goda som dem de ska ersätta.

Vilka ämnen utreds av lagstiftaren för tillfället?

Främst gäller det kemiska ämnen på kandidatlistan till EUs kemikalieförordning REACH. Dessa kan man hitta på echa.europa.eu.
(Läs mer under Lagstiftning)

Hur ska kunder veta vad som är farligt och inte farligt?

Den absoluta majoriteten av kemiska ämnen i IT- och telekomprodukter är kemiskt bundna i produkternas olika delar, t ex i dess plaster och utgör därför inte någon risk vid avsedd användning. För detta har tillverkaren ett lagligt produktansvar. Risker för människa och miljö kan föreligga om avfallet från dessa produkter inte behandlas enligt gällande föreskrifter.
Branschen har också en standardiserad och internationell miljödeklaration för att kommunicera miljöinformation gällande produkters innehåll och påverkan. Läs mer om denna på ecma-international.org